Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S

Periodisk information 2014-09-30 – Kapitaltäckning och Likviditet

Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Hälsinglands Sparbank avser sådan periodisk information som ska lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om Kapitaltäckning och riskhantering ( FFFS 2014:12). Föreskrifterna innehåller bestämmelser om tillsynskrav som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag och om ändringen av förordningen (EU) nr 648/2012.

Kapitaltäckning

Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att det nya regelverket trätt ikraft upphör Hälsinglands Sparbanks kapitaltäckningsrapportering enligt Basel II. Termer och uttryck har anpassats till gällande EU-förordning 575/2013 (tillsynsförordningen). De delar av EU-regelverket som är skrivna i direktivform kommer att genomföras i Sverige genom svensk lagstiftning som trädde i kraft 2 augusti 2014.

Syftet med kapitaltäckningsreglerna är att säkerställa att banker har tillräckligt med kapital för att täcka riskerna i sin verksamhet. Vidare syftar de till att skapa en motståndskraftig finansiell sektor som kan stå emot finansiella kriser. Reglerna innebär att bankens kapitalbas minimum ska täcka de föreskrivna kapitalkraven enligt pelare 1, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, operativa risker och valutarisker. Dessutom omfattar kapitalkravet i regelverket ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärdering (IKU) och de krav som styrelsen ställer på verksamheten, även kallat pelare 2 krav.

Vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk enligt Pelare 1 använder banken schablonmetoden vilket omfattar 17 exponeringsklasser med definierade riskvikter. Kapitalkrav för operativa risker beräknas enligt basmetoden vilket innebär att kapitalkravet utgör 15 procent av genomsnittet för de tre senaste räkenskapsårens rörelseintäkter.
Översynen av bankens kapitalbehov utgör en integrerad del av bankens årliga verksamhetsplan. Kapitalsituationen följs löpande upp under året men en större utvärdering genomförs i samband med bankens IKU arbete (intern kapitalutvärdering).

Banken hade per 30 september 2014 en kapitalbas om 518 245 tkr att jämföra med det lagstadgade kapitalkravet om 253 133 tkr, vilket innebär att banken har ett betydande överskottskapital i förhållande till det lagstadgat minimikrav.

Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgick för perioden till 14,9 %. Banken har således en god kapitaltäckning som uppfyller såväl lagstadgade som internt ställda krav.

De nya kapitaltäckningsreglerna inför en ny typ av kapitalkrav, så kallade buffertkrav, för att förebygga och motverka såväl cykliska som strukturella systemrisker.

Per september månad 2014 införs kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.

Kapitalkonserveringsbufferten är 2,5 % av institutets riskvägda tillgångar. Bufferten kan ses som stötdämpare vars huvudsakliga syfte är att undvika att instituten bryter mot de kapitalbaskrav som finns. För att säkerställa att buffertarna fyller sitt syfte i perioder av stressade marknadsförhållanden ska de bestå av kärnprimärkapital.

Belopp i tkr 2014-09-30

Kapitalbas

Kärnprimärkapital, brutto 648 094
- Avdrag för kärnprimärkapitalinstrument i den finansiella sektorn där banken inte har ett väsentligt innehav -4 808
- Avdrag för orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -125 041
Summa Kärnprimärkapital, netto 518 245
Övrigt primärkapital 0
Summa Primärkapital 518 245
Supplementärkapital 0
Total kapitalbas 518 245

Riskvägt belopp

Riskvägtbelopp för kreditriskfördelat på: 2 845 131
- Institut 107 249
- Företag 803 066
- Hushåll 1 205 352
- Säkrad genom panträtt i fastighet 580 609
- Fallerade exponeringar 25 150
- Säkerställda obligationer 50 367
- Aktieexponeringar 52 305
- Övriga exponeringar 21 033
Riskvägt belopp för kreditvärdighetsjustering 12 763
Riskvägt belopp för operativa risker 306 276
Totalt exponeringsbelopp 3 164 170

Kapitalkrav 1¹

Kapitalkrav kreditrisk 227 610
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering 1 021
Kapitalkrav för operativa risker 227 610
Summa minimikapitalkrav 253 133

Buffertkrav 2²

Kapitalkrav för kapitalkonserveringsbuffert 79 104
Summa buffertkrav 79 104

Kapitalrelationer

Kärnprimärkapitalrelation 16,4 %
Primärkapitalrelation 16,4 %
Total kapitalrelation 16,4 %

¹ Minimikapitalkrav utgör 8 % av totalt riskvägt belopp
² Består av kärnprimärkapital motsvarande 2,5 % av totalt riskvägt belopp

Likviditet

Informationen om likviditetsreserv och likviditetsrisker nedan avser sådan periodisk information som ska lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om handtering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2014:21).

Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. För att säkerställa att banken har en god hantering av likviditetsrisker, en reserv av likvida tillgångar och en sund finansieringsstruktur har bankens styrelse fastställt en Likviditetspolicy. Banken ska enligt Likviditetspolicyn endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker och har inte som målsättning att öka intäkterna genom ökad likviditetsrisk.

Bankens affärsmodell bygger på att ha en långsiktig balans mellan inlåning- och utlåning till allmänheten. Även löptidernas fördelning skall beaktas för att kunna upprätthålla en betryggande likviditetsreserv. Ofrånkomligen möter dock banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjlighet att uppfylla sina åtaganden.

Banken genomför stresstester gällande sin likvida situation och dessa omfattar minst följande scenarier:

- inlåningen som omfattas av insättargarantin minska med 10 % per månad,
- inlåning från kommuner och storföretag med 20 % på en månad,
- bunden inlåning till slutförfall och övrig inlåning med 20 % per månad.
- Utlåningen minskar med faktiska amorteringar och för räntebunden utlåning förfaller lånet på slutdagen.
- Ingen nyutlåning sker.

För att kunna hantera de eventuella konsekvenserna av olika typer av krissituationer har banken också en beredskapsplan för likviditetsrisk. Beredskapsplanen innehåller definitioner på händelser som eskalerar och utlöser planen. Den listar också likviditetsskapande åtgärder. Beredskapsplanen har inte behövt aktiveras under 2014.

Banken ska därför hålla en likviditetsreserv som alltid ska uppgå till minst 10 % av bankens inlåning. Per 2014-09-30 var bankens likviditetsreserv i förhållande till inlåning är 23 %.

Belopp i tkr2014-09-30

Sparbankens likviditetsreserv

Kassa och tillgodohavanden i bank465 058
Statspapper0
Övriga värdepapper100 404
Säkerställda obligationer503 667
Summa1 069 129

Sparbankens finansieringskällor

Inlåning allmänhet4 580 886
varav annan valuta omräknat till SEK9 967
Svenska staten0
Kreditinstitut79 136
Övriga0
Summa4 660 022

Tillgångarna i bankens likviditetsreserv ovan är omsättningsbara till förutsägbara värden och tillgängliga på kort sikt. De är inte ianspråktagna som säkerheter eller på något annat sätt som begränsar användningen av likviditeten.

Stäng Skriv ut