Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S

Periodisk information per 31 mars 2015 – Kapitaltäckning och Likviditet

Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Hälsinglands Sparbank avser sådan periodisk information som ska lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om Kapitaltäckning och riskhantering ( FFFS 2014:12). Föreskrifterna innehåller bestämmelser om tillsynskrav som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag och om ändringen av förordningen (EU) nr 648/2012.

Kapitaltäckning

Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att det nya regelverket trätt ikraft upphör Hälsinglands Sparbanks kapitaltäckningsrapportering enligt Basel II. Termer och uttryck har anpassats till gällande EU-förordning 575/2013 (tillsynsförordningen). De delar av EU-regelverket som är skrivna i direktivform kommer att genomföras i Sverige genom svensk lagstiftning som trädde i kraft 2 augusti 2014.

Syftet med kapitaltäckningsreglerna är att säkerställa att banker har tillräckligt med kapital för att täcka riskerna i sin verksamhet. Vidare syftar de till att skapa en motståndskraftig finansiell sektor som kan stå emot finansiella kriser. Reglerna innebär att bankens kapitalbas minimum ska täcka de föreskrivna kapitalkraven enligt pelare 1, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, operativa risker och valutarisker. Dessutom omfattar kapitalkravet i regelverket ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärdering (IKU) och de krav som styrelsen ställer på verksamheten, även kallat pelare 2 krav för vilka banken avsätter 88 212 tkr.

Vid beräkning av kapitalkrav för kreditrisk enligt Pelare 1 använder banken schablonmetoden vilket omfattar 17 exponeringsklasser med definierade riskvikter. Kapitalkrav för operativa risker beräknas enligt basmetoden vilket innebär att kapitalkravet utgör 15 procent av genomsnittet för de tre senaste räkenskapsårens rörelseintäkter.

Översynen av bankens kapitalbehov utgör en integrerad del av bankens årliga verksamhetsplan. Kapitalsituationen följs löpande upp under året men en större utvärdering genomförs i samband med bankens IKU arbete (intern kapitalutvärdering).

Banken hade per 31 mars 2015 en kapitalbas om 585 328 tkr att jämföra med det lagstadgade kapitalkravet om 272 487 tkr, vilket innebär att banken har ett betydande överskottskapital i förhållande till det lagstadgat minimikrav.

Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgick för perioden till 17,18 %. Banken har således en god kapitaltäckning som uppfyller såväl lagstadgade som internt ställda krav.

De nya kapitaltäckningsreglerna inför en ny typ av kapitalkrav, så kallade buffertkrav, för att förebygga och motverka såväl cykliska som strukturella systemrisker.

Per september månad 2015 införs kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.

Kapitalkonserveringsbufferten är 2,5 % av institutets riskvägda tillgångar. Bufferten kan ses som stötdämpare vars huvudsakliga syfte är att undvika att instituten bryter mot de kapitalbaskrav som finns. För att säkerställa att buffertarna fyller sitt syfte i perioder av stressade marknadsförhållanden ska de bestå av kärnprimärkapital.

Belopp i tkr2015-03-31

Kapitalbas

Kärnprimärkapital, brutto722 853
- Avdrag för kärnprimärkapitalinstrument i den finansiella sektorn där banken inte har ett väsentligt innehav-137 525
Summa Kärnprimärkapital, netto585 328
Övrigt primärkapital0
Summa Primärkapital585 328
Supplementärkapital0
Total kapitalbas585 328

Riskvägt belopp

Riskvägtbelopp för kreditriskfördelat på:3 074 215
- Institut113 269
- Företag981 414
- Hushåll1 223 963
- Säkrad genom panträtt i fastighet587 934
- Fallerade exponeringar43 444
- Säkerställda obligationer30 451
- Aktieexponeringar72 285
- Övriga exponeringar21 455
Riskvägt belopp för kreditvärdighetsjustering13 388
Riskvägt belopp för operativa risker318 483
Totalt exponeringsbelopp3 406 084

Kapitalkrav 1¹

Kapitalkrav kreditrisk253 937
Kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering1 071
Kapitalkrav för operativa risker25 478
Summa kapitalkrav pelare 1 272 487

Buffertkrav 2²

Kapitalkrav för kapitalkonserveringsbuffert85 152
Summa buffertkrav85 152
Totalt kapitalkrav357 639

Kapitalrelationer

Kärnprimärkapitalrelation17,18%
Primärkapitalrelation17,18%
Total kapitalrelation17,18%

¹ Minimikapitalkrav utgör 8 % av totalt riskvägt belopp
² Består av kärnprimärkapital motsvarande 2,5 % av totalt riskvägt belopp

Bruttosoliditet

Bruttosoliditetsmåttet är ett nytt instrument för EU:s medlemsstater och därför införs kraven gradvis, vilket också är i linje med Basel 3-överenskommelsen. Från och med 1 januari 2015 ska ett företag fyra gånger per år offentliggöra information om företagets bruttosoliditetsgrad, enligt FFFS 2014:12, beräknad enligt förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag.

Bruttosolidet är ett icke riskvägt mått och utgör ett komplement till de övriga kapitaltäcknings- och likviditetskraven. Bruttosoliditetsmåttet uttrycks som kvoten mellan bankens egna kapital och dess totala tillgångar, inklusive åtaganden som ligger utanför balansräkningen.

Genom att måttet inte tar hänsyn vare sig till vem eller vad man lånar ut, kommer det i praktiken att fungera som en säkerhetsspärr. Detta sätter ett tak för hur mycket ett institut får belåna sig, dvs. finansiera sina tillgångar med skuld (t.ex. obligationslån eller insättningar från allmänheten) istället för eget kapital (t.ex. aktiekapital). Även i de fall där verksamheten anses vara relativt riskfri.

Bruttosoliditetsmåttet ska dessutom bidra till att banken inte underskattar sina risker till följd av felaktiga riskvikter.

Bruttosoliditeten beräknas som kvoten av kärnprimärkapitalet i förhållande till bankens totala exponering inklusive åtaganden utanför balansräkningen.

Resultatet som rapporteras är det enkla aritmetiska medelvärdet av de tre senaste månadernas beräknade bruttosoliditet.

Givet att bruttosoliditetskravet ska tjäna som en säkerhetsspärr för det riskvägda kapitaltäckningskravet och kalibreras därefter behöver alltså det totala kravet, sättas på en lämplig nivå. Den indikativa nivån som myndigheterna diskuterat uppgår till på 3 procent av kärnprimärkapital, under nuvarande förutsättningar.

Bankens bruttosoliditet per 2015-03-31 uppgår till 8,36%.

Likviditet

Informationen om likviditetsreserv och likviditetsrisker nedan avser sådan periodisk information som ska lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om handtering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2014:21).

Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. För att säkerställa att banken har en god hantering av likviditetsrisker, en reserv av likvida tillgångar och en sund finansieringsstruktur har bankens styrelse fastställt en Likviditetspolicy. Banken ska enligt Likviditetspolicyn endast exponeras mot måttliga likviditetsrisker och har inte som målsättning att öka intäkterna genom ökad likviditetsrisk.

Bankens affärsmodell bygger på att ha en långsiktig balans mellan inlåning- och utlåning till allmänheten. Även löptidernas fördelning skall beaktas för att kunna upprätthålla en betryggande likviditetsreserv. Ofrånkomligen möter dock banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjlighet att uppfylla sina åtaganden.

Banken genomför stresstester gällande sin likvida situation och dessa omfattar minst följande scenarier;
- inlåningen som omfattas av insättargarantin minska med 10 % per månad,
- inlåning från kommuner och storföretag med 20 % på en månad,
- bunden inlåning till slutförfall och övrig inlåning med 20 % per månad.
- Utlåningen minskar med faktiska amorteringar och för räntebunden utlåning förfaller lånet på slutdagen.
- Ingen nyutlåning sker.

För att kunna hantera de eventuella konsekvenserna av olika typer av krissituationer har banken också en beredskapsplan för likviditetsrisk. Beredskapsplanen innehåller definitioner på händelser som eskalerar och utlöser planen. Den listar också likviditetsskapande åtgärder. Beredskapsplanen har inte behövt aktiveras.

Banken ska därför hålla en likviditetsreserv som alltid ska uppgå till minst 10 % av bankens inlåning. Per 2015-03-31 var bankens likviditetsreserv i förhållande till inlåning är 26 %.
2015-03-31

Sparbankens likviditetsreserv

Kassa och tillgodohavanden i bank315 744
Statspapper0
Övriga värdepapper664 409
Säkerställda obligationer304 510
Summa1 284 663

Sparbankens finansieringskällor

Inlåning allmänhet4 814 081
varav annan valuta omräknat till SEK8 914
Svenska staten0
Kreditinstitut81 070
Övriga0
Summa4 895 151

Tillgångarna i bankens likviditetsreserv ovan är omsättningsbara till förutsägbara värden och tillgängliga på kort sikt. De är inte ianspråktagna som säkerheter eller på något annat sätt som begränsar användningen av likviditeten.

Stäng Skriv ut