Vår historia

Vid starten av Sparbanksrörelsen 1820 var syftet att hjälpa mindre bemedlade

människor att också få möjlighet att spara.

Att var och en ska kunna bygga sin egen ekonomi för att få kraft att förbättra sina villkor – det var idén när den första sparbanken öppnade 1820.

Allt började med en idé

Ursprunget till dagens Sparbanker hittar vi i skotska samhället Ruthwell, där prästen Henry Duncan år 1810 öppnade en bank som var till för alla.

Idén gick ut på att vem som helst, när som helst, skulle få sätta in hur små belopp som helst. Människor skulle kunna förränta sina pengar, ta lån och ta ut sina besparingar när de ville.
En självklarhet idag, men inte då.

Ett fattigt land

För 200 år sedan var Sverige ett av Europas fattigaste länder. Den som ändå lyckades få en slant över hade svårt att spara den för sämre dagar, eftersom det knappt fanns banker – och absolut inga som vanligt folk kunde gå till. Istället fick man köpa saker med beständigt värde, som silverskedar. Dem fick man sedan gräva ner i skogen för att skydda från klåfingriga tjuvar.

En växande rörelse

Den 28 oktober 1820 öppnade Sveriges första sparbank, Göteborgs Sparbank

Den 2 september 1848 grundades Hudiksvalls Stads Sparbank, nu mer Hälsinglands Sparbank, nummer 77 av Sparbanker och var en av de första i Norrland.

Det som startade i blygsam skala växte snabbt och sparbanker dök snart upp i stad efter stad. Som mest, 1928, fanns 498 sparbanker över hela Sverige.

Idag finns 58 Sparbanker i Sverige.

Carolina var först

Sveriges allra första sparbankskund hette Carolina Bernhardina Hammardahl. Hon var inte mer än tre år gammal när hon satte in sina 12 skilling – gissningsvis med lite hjälp av sina föräldrar.

Bland bankens övriga 741 kunder som följde under året fanns 291 barn, 41 fruar och änkor, 66 hantverkare, gesäller och lärlingar, 37 fabriksarbetare, arbets- och båtkarlar, 40 mamseller och en sjöman.

Goda sparvanor för barn

Sparbankerna arbetade tidigt för att göra sparandet till en god vana. Sparbanken i Enköping delade 1894 ut en bankbok med en liten summa pengar till stadens nyfödda, och andra sparbanker följde deras exempel under många år. Mest organiserad var skolsparrörelsen, som levde under många decennier. I varje klass fick elever regelbundet stoppa pengar i sitt fack i klassparlådan, som den lokala sparbanken sedan kom och hämtade.

Jordbrukarna tar saken i egna händer

Sveriges första jordbrukskassa bildades 1915. Jordbrukskassorna var medlemsägda föreningar som gav driftskrediter till sina medlemmar. Samtidigt skulle de, i likhet med sparbankerna, uppmuntra sparande. Jordbrukskassorna blev så småningom Föreningsbanken, som 1997 gick ihop med Sparbanken och blev FöreningsSparbanken.

Barnens favorit

Tidningen Lyckoslanten har lärt Sveriges barn att spara ända sedan 1926. Än idag skickas den ut till mellanstadieelever.

Många kreatörer har medverkat i tidningen. Bland de mest kända är Birgitta Lilliehöök, som skapade serien om Spara och Slösa. Serien går fortfarande i Lyckoslanten, nu med Lena Forsman som tecknare.

En trygg symbol

Redan 1927 började eken användas som en samlande symbol för sparbankerna. I konstnären Acke Kumliens version kompletterades den med texten ”Fast rotad är den trygghet som bygges på sparade slantar”.

Tekniken gör livet enklare

Att få göra sina bankärenden på ett smidigt sätt har alltid varit viktigt. Först fanns hemsparbössor, cyklande sparbössetömmare och bankbussar. Med teknikens utveckling kom nya sätt att göra banken tillgänglig. 1977 hade sparbankerna premiär för Minuten, ett rikstäckande system av onlinekopplade uttagsautomater – först i Sverige och bland de första i världen. Den centrala datalösningen gav också möjlighet att erbjuda betalkort. På 1980-talet kom ”Sparbanken Direkt”, en av Sveriges första telefonbanker, 1995 gjorde internetbanken entré och 2012 lanserades första mobilappen. Samma år kom också Swish, i ett samarbete mellan sex banker.