När vi är inne i en lågkonjunktur behöver landets ekonomi stimuleras. Då kan Riksbanken sänka räntan så att det till exempel blir billigare att låna till bostad och därmed mer pengar över till konsumtion.

 

När ekonomin sedan börjar röra sig uppåt kan räntan behöva höjas så att priserna inte ökar för fort. En räntehöjning innebär att till exempel hushåll med bolån får mindre över att konsumera för när räntan på lånen är betald. Köpkraften minskar och aktiviteten i samhället avtar. Det gör att den allmänna prisökningen (inflationen) inte skenar iväg.

Räntemarknaden

På räntemarknaden finns såväl korta som långa räntor. Den korta räntan styrs främst av Riksbanken. Den påverkas mest av situationen i Sverige. Den långa räntan sätts på marknaden för obligationer som kan ha olika löptider på till exempel två eller fem år. Den långa räntan påverkas i stor utsträckning av det internationella ränteläget.

 

När du ska låna pengar till ditt boende väljer du om du vill ha rörlig eller bunden ränta på dina lån. Väljer du bunden ränta så är det den långa räntan som har betydelse för dina låneräntor. Väljer du rörlig ränta så är det den korta räntan.