Hoppa till textinnehållet

Tips & råd från oss

Här har vi samlat aktuella tips och svar på några av de vanligaste funderingarna just nu.

Pensionstips för alla

Det finns två problem med pensionssparande. Antingen känns pensionen för långt bort – eller så känns den för nära.

 

A big group of people having coffee by the sea

påverkar du pensionen

Det finns många saker som påverkar din pension.

Här är några av dem.

Father and baby with a laptop

Frågor och svar privat

  • Ett buffertsparande är tänkt för att klara av utgifter du inte har planerat för. Kanske att bilen gått sönder, en tand har gått av eller att man knäckt glasögonen. Men det kan också vara för att täcka upp om livet plötsligt ändras, till exempel att man blir av med jobbet eller blir sjuk. Då kan bufferten vara en trygghet för att fylla ut om man får mindre inkomster. Hur mycket man behöver i buffert kan se olika ut men en tumregel är att spara ihop till en buffert på två månadslöner efter skatt, vilket brukar motsvara nödvändiga levnadskostnader under tre månader. Spara ungefär 10 procent av månadsinkomsten efter skatt.

     

    Kan man inte lägga så mycket är det ändå bättre att spara det man kan och göra det regelbundet. Även små summor kan växa över tid.

  • För de flesta är boendet den största utgiften. Ett tips är att göra en känslighetskalkyl, alltså räkna på vad som händer med boendekostnaden om räntan ändras eller har jag råd att bo kvar i mitt boende även om jag blir sjuk, arbetslös eller skiljer mig? Det är viktigt att ha marginaler utifrån sin egen situation, sitt eget boende. Vilka förutsättningar har jag för att klara en eventuell räntehöjning? Vad passar mig bäst: bundet eller rörligt?

     

    Om det är rätt att binda räntan vet man först i efterhand. Därför är det viktigt att du ser till din ekonomiska situation här och nu, ser vad som passar dig och välja därefter. Här är det viktigt att bestämma dig för vilken boendekostnad du klarar av att ha, månad efter månad, år efter år. En rörlig ränta ger utrymme för både höjningar och sänkningar av räntekostnaden medan en bunden ränta ger en fast summa som ej förändras över tid.

  • Trivs du där du bor idag och passar boendeformen din livssituation och din ekonomi? Då finns det ingen anledning till att flytta. Om du däremot inte trivs i din bostad idag, kanske behöver mer plats eller kan klara dig på en mindre yta så kan det vara läge att se sig om efter något nytt. Att försöka tajma marknaden kring köp och försäljning är allt annat än enkelt. Däremot kan du förbereda dig både inför att köpa och sälja. Om du ska köpa kan det vara bra att hålla koll på bostadsmarknaden där du vill bo. Hur prisnivån ser ut, vad du själv har råd med och även ansöka om ett lånelöfte från banken. Det kan också vara klokt att tänka igenom om du är beredd att renovera eller bara vill flytta in. Det kan påverka priset, men kom ihåg att en renovering kan springa iväg prismässigt.

     

    Om du ska sälja men vill hitta din nya bostad först kan du ändå göra dig startklar genom att bland annat börja rensa bland dina saker, ta fram dokument om bostaden och kontakta en mäklare. Men du kan även göra en energideklaration och besiktiga bostaden så att du hinner fixa eventuella fel innan det är dags att sälja. 

  • För att få bättre koll på din ekonomi ska du titta på vilka inkomster du har, till exempel lön, pension, olika bidrag och kapitalinkomster. Därefter vilka kostnader du har. Skilj på faktiska och nödvändiga levnadskostnader. Det kan vara stora skillnader. Exempel på nödvändiga kostnader är boende, mat, försäkringar. I de faktiska ligger allt man använder sina pengar till, alltså även det som inte är direkt nödvändigt, till exempel restaurangbesök och semesterresor.

    Det som blir kvar av din inkomst efter nödvändiga kostnader kan du välja att spara, eller så klart använda till det som inte är nödvändigt om du känner att du har utrymme till det.

     

    Nyckeln till att spara är att få koll på sin ekonomi. Att få koll på sin ekonomi handlar om att vara ute i god tid och planera. Att se över sina försäkringar, till exempel olycksfalls- och hemförsäkringar, men även medlemskap i a-kassa är ett sätt att få koll på ekonomin. Ett jättebra verktyg är Utgiftskollen, där får du svart på vitt vad du varje månad spenderar din inkomst på och du ser även vilka kostnader du kan påverka.

     

  • Pandemin påverkar mångas ekonomi. Kanske har dina kostnader minskat och att du därför kan spara mer eller så har dina inkomster minskat och du behöver ta av din buffert. Oavsett hur din situation ser ut är det bra att tänka på att varje sparad krona är bra, man behöver inte ta ifrån tårna när man sparar. Hur du ska spara finns det inget självklart eller enkelt svar på. Det beror bland annat på vad du ska spara till, när du behöver pengarna och vilken risk du är beredd att ta med ditt sparande.

     

    Man kan dela in sparande på kort och lång sikt där ett buffertsparande är på kort sikt, pengar som du kan komma åt snabbt för en oväntad händelse. Sparande på längre sikt kan till exempel vara till bostadsköp, en större renovering, till din pension eller något du drömmer om att kunna göra men som kostar en slant. För sparande på längre sikt kan fonder eller aktier passa, men det är viktigt att du väljer det som passar den risk du är beredd att ta och utifrån hur länge du har tänkt att spara. Att spara i fonder och aktier innebär en högre risk jämfört med konto även i mindre oroliga tider än nu och kan både ge möjlighet till högre avkastning, men det finns också en risk att värdet på pengarna minskar. Lycka till med ditt sparande!

     

    Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i finansiella instrument innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet.