Arvskifteshandlingen är ett skriftligt avtal mellan samtliga dödsbodelägare.  Arvskifteshandlingen görs efter att bouppteckningen är gjord och omfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder. Arvet fördelas utifrån arvingarnas önskemål samt arvsregler, eventuellt testamente, gåvobrev och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelningen av arvet.

När alla är överens om hur arvet ska fördelas ska samtliga dödsbodelägare underteckna arvskifteshandlingen.

Om det är fler än två dödsbodelägare eller fördelningen inte följer arvsordningen så behöver vi ha en arvskifteshandling för att kunna hjälpa till med fördelningen.

Om någon dödsbodelägare är omyndig eller företräds av förvaltare/god man måste det göras en skriftlig arvskifteshandling som ska godkännas av överförmyndaren i den kommun som dödsbodelägaren bor i.

Tänk på att om den avlidne var gift så ska det göras en bodelning i samband med arvskiftet. Om den avlidne var sambo så kan det också bli aktuellt med en bodelning om den efterlevande sambon önskar det.

En arvskifteshandling behöver inte följa någon särskild mall och den går att skriva på egen hand. Men vi rekommenderar starkt att du som dödsbodelägare tar hjälp av en jurist för att upprätta en arvskifteshandling. Det är ett bindande avtal och det är viktigt att man känner till sina juridiska rättigheter och skyldigheter vid ett arvskifte. Arvsreglerna är komplicerade och vi som bank gör inte en bedömning om arvskiftet är juridiskt korrekt.

Arvskifteshandlingen ska inte registreras någonstans, men är viktig att behålla om det skulle uppstå frågor eller konflikter kring arvet framöver.

Det finns  inte någon laglig tidsgräns för när ett arvskifte måste vara genomfört. Men det är vår starka rekommendation att göra det så snart som möjligt. Så länge dödsboet inte är avslutat måste det deklareras varje år. 

Dessutom får du som är dödsbodelägare hjälp i högst 18 månader efter dödsfallet att betala räkningar och lösa in utbetalningsavier som står i den avlidnes eller i dödsboets namn.